Kära Värdfamilj, kontaktperson och Buddie
Nu går utbytesåret in i sin sista längre fas. För många studenter och värdfamiljer betyder det att vardagen ser helt annorlunda ut än den gjorde i början. Det som först var nytt, intensivt och ovant har blivit mer bekant. Samtidigt är det ofta just nu som mycket av det djupaste lärandet sker.
Vi på AFS vill redan nu säga ett varmt tack till er. Att vara värdfamilj handlar inte bara om att öppna sitt hem, utan också om att ge plats för utveckling, olikheter, frågor, missförstånd, skratt och relationer. Det är ett stort engagemang, och det gör verklig skillnad.
Att se året genom AFS humörkurva
Om ni minns humörkurvan från början av året, kan det här vara en fin tid att återvända till den.
AFS använder humörkurvan som ett sätt att förstå att ett utbytesår ofta rör sig genom olika känslomässiga faser. Den beskriver inte om ett utbyte “går bra” eller “går dåligt”, utan hjälper oss att se att starka känslor, svackor, frustration och osäkerhet ofta är en naturlig del av anpassningen till ett nytt land, ett nytt språk och ett nytt familjeliv.
Många känner igen att året ofta börjar med en period av nyfikenhet, energi eller förväntan. Därefter kommer ofta en fas där skillnader blir tydligare, där trötthet, irritation, hemlängtan eller missförstånd kan ta mer plats. Efter hand växer ofta en djupare förståelse fram: rutinerna sitter bättre, relationerna blir tryggare och både student och värdfamilj hittar mer naturligt sin plats i vardagen.
Det viktiga med humörkurvan är alltså inte att alla följer exakt samma mönster. Poängen är snarare att förstå att variationer i humör och energi är vanliga under ett utbytesår, och att utmanande perioder inte nödvändigtvis betyder att något är fel. Ofta betyder de att lärande faktiskt pågår.
Ni kan gärna prata tillsammans om frågor som:
-
Vilken period under året har varit lättast?
-
När har det varit mest utmanande?
-
Vad har hjälpt när det varit svårt?
-
Vad har ni lärt er om varandra?
-
Finns det något som känns annorlunda nu än i början?
Interkulturellt lärande i vardagen
AFS ser utbytesåret som en lärprocess. Det handlar inte bara om att lära känna ett nytt land, utan också om att utveckla förmågan att leva med olikhet, stå kvar i det som skaver och bli mer medveten om både sig själv och andra.
Mycket av detta sker i helt vardagliga situationer:
hur man umgås i en familj,
hur direkt eller indirekt man kommunicerar,
hur man förstår ansvar, tid, artighet eller självständighet,
och hur olika vanor får olika betydelse i olika kulturer.
Som värdfamilj hjälper ni studenten inte bara genom att förklara Sverige, utan också genom att vara nyfikna på hur studenten själv tolkar det som händer. I AFS använder vi ofta ett enkelt interkulturellt förhållningssätt:
Observera – tolka inte för snabbt – ställ frågor.
Det kan till exempel låta så här:
“Jag märker att …”
“Hur tänker du kring det?”
“Hur brukar det fungera hemma hos dig?”
Kommunikation som lärande
Mars är också en bra tid att se över kommunikationen hemma. När man har känt varandra länge blir det lätt att börja ta saker för givna. Men just i kulturmöten behöver vi ofta fortsätta vara tydliga längre än vi tror.
Det som känns självklart för en svensk familj är inte alltid självklart för studenten. Det kan till exempel handla om:
-
tider,
-
initiativ,
-
hur man säger nej,
-
hur man visar respekt,
-
hur mycket man förväntas delta i familjelivet.
AFS erfarenhet är att mycket blir lättare när man försöker kommunicera öppet, konkret och vänligt – och när både vuxna och unga får ställa följdfrågor utan att det känns pinsamt.
Ett utbyte åt båda håll
Det är också viktigt att komma ihåg att utbytesåret inte bara förändrar studenten. Många värdfamiljer upptäcker under våren att de själva har blivit mer medvetna om sina vanor, värderingar och sätt att kommunicera. Ofta är det där som det ömsesidiga utbytet verkligen blir synligt.
Att vara värdfamilj är därför inte bara att stötta en ung person genom ett år i Sverige. Det är också att själv få syn på världen, och på sin egen vardag, med nya ögon.